Svensk ordbok 2009, webbversion

blåsa an´ verb blåste blåst, pres. blåser blås·er●äv. fast sammansättn., seanblåsa fram­bringa toner eller ljud genom att pressa luft­ström genom blås­instrument musikblåsa an en flöjtblåsa an (ngt)sedan 1810Subst.:vbid1-901473anblåsande, vbid2-901473anblåsning